Det blev värre.
"Dag tre" är för många den värsta dagen. Då kommer värken och man mår allmänt "skit".
Om ni tänker er influensa-värk i kroppen och gångrar det med typ hundra...
Man är för trött för att vara uppe, mår för illa för att äta, fryser, har för ont för att ligga i sängen...
...det blir till slut nästan outhärdligt.
Men man tar det.
Man tar det.
Jag fick för första gången (och hur sorgligt är inte det...?) uppleva en rädsla för att gå ner i vikt... Efter första behandlingen tappade jag nog 6 kilo.
Det är svårt att förklara vad det är man upplever, man liksom känner att något händer i kroppen, och att det egentligen inte är bra.
Illamåendet kan närmast liknas med sjösjuka. Ni vet när man mår så dåligt att man är beredd att hoppa över bord...
Det var tufft att vara hemma. Vi hade en 3-åring och en 6 månaders som hela tiden pockade på uppmärksamhet. Jag kände mig som en hemsk mamma som sköt dem ifrån mig...
Livet stod stilla.
.JPG) |
| Bad hair day |
Tänk att du har tagit dig igenom allt det här Karin...och dina nära och kära som stått vid din sida, dom har ju också gjort ett tufft och smärtsamt jobb, men på ett helt annat sätt. Det är helt beundransvärt och fantastiskt att ni alla har orkat. BRA KÄMPAT!
SvaraRaderaHej Karin!
SvaraRaderaJag såg din blogg genom en kompis sida på facebook.
Så otroligt starkt av dig att dela med dig genom de tuffaste tiderna i behandling.
2009 fick jag veta att jag har lungcancer och har sedan dess fightats som en galning mot denna jävla skit:-)
Jag hade precis fyllt 30 och min dotter var 3 månader gammal. Efter 6 ånader behandling, cellgifter och strålning, så var jag "frisk". Jag hade ett fantastiskt år med många utlandsresor och utbildade mig till make up artist. Ett halvår hann jag arbeta ed mitt nya yrke när jag fick veta att cancern spridit sig i kroppen. Jag kände ett starkt motstånd till att påbörja mera cellgifter. Du förstår nog varför. Så jag bestämde mig för att köra alternativt. Jag åkte på raw food retreats, behandlingshem i san diego, detox kurer i mexico, tarmskölningar i spanien etc.... Har aldrig mått så bra som jag gjorde av denna ändrade livsstil men cancern ville dock ej ge med sg. Nov 2011 tog symtomen över och jag lades in på sös och spenderade 2 månader in o ut på sjukhus. Fick cellgifter och strålning igen. Är också en skallepär:-) Igår va jag o hämtade min peruk. Passade på att ta en långhårig skönhet:-)
Jag har velat starta en grupp för kvinnor med cancer i ålder 30-45. En grupp där man kan träffas och dela med sig om varandras canceröden. En grupp av kvinnor som verkligen förstår vad dem andra går igenom. Jag har upplevt det svårt ibland med mina vänner att förklara vissa känslor och rädslor. Också där man kan dela med sig av olika erfarenheter genom behandlingar som kanske kan hjälpa andra genom deras.
Men viktigaste av allt, en grupp där vi också kan skratta åt allt ibland.
Skulle du vara intresserad av att vara med?
Förståt att du kanske inte känner för någonting just nu eftersom du mår så illa. Du får gärna tänka på saken.
Du kan läsa lite mer om mig på mariabarat.blogspot.com
Jag har inte skrivit på ett halvår så den är inte så uppdaterad.
Kämpa på!! Det blir bättre! Så klicheigt att säga men sant!
Jag finns att nå på 0763106124. Du får gärna ringa om du vill prata eller vad som helst.
Maria
Hej Maria!
SvaraRaderaTusen tack för dina fina ord.
Jag har nog inte riktigt räknat med att personer som inte känner mig skulle hitta min blogg så det framgår inte riktigt att jag skriver i dåtid. Det är ganska exakt ett år sedan som jag gick igenom min tuffa behandling fysiskt och jag skriver nu för att även "mentalt" förstå vad som egentligen hände...
Jag är jätteglad att du hittade mig:-)
Vad modig du är som vågar testa annat än bara den konventionella läkekonsten! Jag hade nog varit för rädd... Men det hade varit väldigt spännande att få veta mer om dina erfarenheter. Just nu är jag ju "frisk" och precis som du så njuter jag av livet, barnen, resor och vardag... Men jag kämpar oxå med många biverkningar, främst efter strålningen som pajade tarmar, magsäck, urinblåsa, bäcken, lymfa, you name it...
Jag var färdigbehandlad (och som en våt fläck...) i slutet av April och har hunnit vara på två "bra" kontroller. På tisdag är det dax igen. Inte kul...du vet vad jag menar...
Jag har också saknat ett forum för "gammal-unga" tjejer som oss (trodde att "Ung cancer" var för mig, jag känner mig ju ung...).
Maila gärna mig på karinfahle@rocketmail.com så kan vi ju prata mer.
Stor kram till dig och all styrka jag kan uppbringa
Du är en fighter så du fixar det här!!!
Kram
Karin
Cannabisolja
SvaraRadera